Räksås till färsk pasta

rakpasta2Blev väldigt sugen på något med räkor. Fräste räkor i olja och lite smör tillsammans med skivad vitlök och torkad chili från sommarens skörd. Rörde ner räkost från tub samt grädde, pressad lime, vitt vin och fiskbuljong. Hittade lite paprika som jag tärnade och la ner när det nästan var färdigt tillsammans med färsk basilika. Hade denna gång köpt färsk pasta som jag hällde såsen över. Till sist riven parmesan och nymald svartpeppar.rakpasta

Tapas som söndagslunch på balkongen

tapasDen varma sommarvinden sveper fram så att träden böjer sig. Kanske skönt att det inte är vindstilla för då skulle det vara otroligt hett. Lite enkel lunch blir det idag med tapas. Potatis från igår blandas med hemgjord aioli och tonfisk i olja samt rödlök, chili och stor kapris i skivor. Till resten av potatisen provar jag också en variant av mojo där jag mixar tomater, paprika, vitlök och torkad chili samt kryddor där det denna gång blev spiskummin, torkad koriander och en gnutta kanel. Några kycklingbitar som grillades igår samt stekta räkor snabbmarinerade i olivolja, chili och vitlök. Även brödet från gårdagen får en uppdatering med olivolja och flingsalt. Här gnuggar jag också en vitlöksklyfta för att sedan värma i ugnen. En liten klick med tsatsiki som jag igår gjorde på snabbsaltad gurka från Kindagurka, crème fraiche, vitlök och svartpeppar. Inget extra salt då saltet från gurkorna räcker. En skål med aioli för att doppa räkor, bröd och kyckling. Aioli gör jag på ganska många olika sätt men denna ytterst snabba innehåller en äggula, en klick stark senap, riven vitlök och örtsalt. Droppa i rapsolja under kraftig omrörning för att sedan hälla en tunn stråle tills önskad konsistens på såsen. Precis så som det ska vara med tapas. Små rätter som tillverkas av rester.

Äggoljetempera som doppsås

Efter ett restaurangbesök i Kalmar fick jag idén att prova med lite olika varianter av aioli. Insåg att det nästan är samma som att tillverka äggoljetempera att måla med. Ägg, olja, och färgtillsats. Själv prövade jag min aioli med äggula, vinäger, senap (en stark) och strila ner rapsolja tills det blir en emulsion. Dottern kommer förbi när jag rör om och får för sig att det är vaniljsås och inriktar sig på att det vankas efterrätt. Jag avfärdar detta till hennes förtret men hon blir ända nöjd då det vankas hemlagat vitlöksbröd. Smakar av med örtsalt, vitlökspulver och cayennepeppar. Vitlöksbrödet gör jag denna gång genom att steka skivor av baguette i smör och olja och sedan krydda med örtsalt och vitlökspulver.

Fuskbearnaise eller vad man ska kalla det…

Det händer lite då och då att planeringen inte varit så väldigt ordentligt vad gäller hela den rätt som ska tillagas. Ett stycke helstekt fläskytterfilé som sakta steks i smör, olja och några krossade vitlöksklyftor. Kokt färskpotatis som får ungsstekas en stund för att få lite yta och till detta en sallad. Hmmm…. såsen, jag har ju glömt att hitta på någon rolig sås. Allt är helt färdigt och nu måste det gå undan. En enkel och i mitt tycke helt okej bearnaiseliknande sås brukar jag sno ihop på ganska lätträknade minuter. Smör i kastrullen som får fräsa en kort stund med ganska mycket dragon. Här kan jag ibland röra ner lite vitlökspulver eller steka med en krossad vitlöksklyfta. När det fräst en kort stund tar jag crème fraiche och det brukar ofta vara den lite magrare varianten som jag snabbt rör ner och sedan är det bara att smaka av med några droppar god vinäger, salt och peppar samt en nypa socker. Det händer att jag vispar i en äggula mest för att få lite gulare färg och den ger en lite fylligare sås också. När det varit riktigt bråttom har det nog tagit under minuten att få denna färdig och som sagt så anser jag att den är helt okej om man får till kryddningen på slutet som ju är ganska individuell hur man vill ha den. Prova gärna och improvisera med egna justeringar.

Ett möte med grönt mögel – kyckling, rotsaker och ostsås

gorgonzolaJag är inte någon som varken kan mycket om ostar eller har prövat särskilt många. Däremot tycker jag att det är spännande att hitta nya sorter och nya smaker och dessutom försöka hitta bra användnings-områden för dessa smaker. Under ett besök i Spanien besökte vi en italiensk restaurang där jag efter mycket övervägande beställde kycklingfiléer med gorgonzolasås. När jag nu är på hemmaplan är det ju läge att försöka få till denna rätt för det var en verklig höjdare. Började med en grund med rödlök och krossad grönpeppar som fick reduceras en ganska lång stund och spadet blandade jag sedan med grädde, kycklingbuljong och gorgonzolaost. Detta fick koka på svag värme och efter avsmakningar tillsattes mer ost och buljong tills det kändes som en bra smakkombination. Tänkte att jag skulle hitta på något lite roligare än bara en kycklingfilé att servera till. Det fick bli tunnskivad kyckling som kryddades med salt och svartpeppar och rullades som rullader tillsammans med en svensk lufttorkad skinka och somliga fick bacon istället. Dessa stektes i smör, olja och en klyfta vitlök. Med smörstekt färskpotatis och ungsrostade rotsaker blev det en ganska trevlig upplevelse.

Sås till lax – salt, syra, sötma å så lite annat…

Skulle göra lax och fick strikta order av en av sönerna att det absolut ska vara hemlagat potatismos till detta. Hmmm…. måste alltså hitta på en sås som inte känns alltför slätstruken. Började med att riva en ekologisk lime och fräser i smör tillsammans med lite lök, torkad dragon och en väldigt liten nypa saffran. Hade ju egentligen tänkt att få in sältan med fiskbuljong men den var ju slut så det fick bli hönsbuljong. En del grädde och crème fraiche så att konsistensen blir lagom trögflytande. Trots den väldigt ringa mängden av saffran blir det en angenäm gul färg. Lite dåligt med syra så jag klämmer fram en del limesaft och tycker nog att det också behövs lite sötma. Några nypor socker gör smaken bredare. Såsen gick åt i alla fall.